Från Höganäs till Kungsbacka – nu tar EBHF Kattegatt form
Pressmeddelande 15 oktober 2026

Närmare 60 personer samlades i Falkenberg den 8 oktober när arbetet för ekosystembaserad havsförvaltning (EBHF) Kattegatt drog igång. Tjänstemän från kommuner, myndigheter, länsstyrelse ska tillsammans med forskare, miljöorganisationer och engagerade medborgare identifiera våra största utmaningar och hitta vägar till förändring. Förhoppningen är att lokala erfarenheter och ny kunskap ska kunna stärka havsmiljön i området.
Övergödning, förlorade fiskbestånd, marint skräp och förändrade livsmiljöer är frågor som sträcker sig över kommungränser och nationsgränser. För att möta utmaningarna startar nu ett nätverk för ekosystembaserad havsförvaltning, EBHF, i Kattegatt.
Utgångspunkten är Kattegatts kustvattenråd, som sedan 2015 samlar aktörer kring frågor om havsmiljön. När nätverket nu tar form är ambitionen att bredda samarbetet och skapa en gemensam riktning för arbetet med havet.
Vid den första fysiska träffen för EBHF Kattegatt i Falkenberg samlades närmare 60 deltagare med olika bakgrunder och perspektiv. På plats fanns bland andra representanter från kommuner längs kusten, länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, naturvårdsorganisationer och fiskeintressen.
Douglas Bjäresten, verksamhetsledare för EBHF Kattegatt, var nöjd med uppslutningen:
– Bredden av deltagare är helt avgörande för att förstå och hantera de komplexa havs-, vatten- och kustfrågorna som vi står inför.
Gemensamma prioriteringar
EBHF är en arbetsmetod som ska stärka det regionala inflytandet över hur havet förvaltas. I stället för att enbart utgå från centralt formulerade mål ska de som berörs av havsmiljön vara med och identifiera problemen, prioritera insatser och forma arbetet framåt. Det handlar om att samla kunskap som annars riskerar att vara utspridd mellan olika verksamheter och organisationer. Kommunerna har sina erfarenheter av kustplanering och miljöarbete, forskarna bidrar med vetenskapliga underlag och föreningar och enskilda engagerade kan tillföra kunskap om förändringar som de sett under lång tid.
Annika Carlsson, som är ordförande i två vattenråd och engagerad i Kattegatts kustvattenråd, ser stora möjligheter i att aktörerna nu får en gemensam arena.
– Jag märker att vi har så olika ingångar i det här och olika kunskapsnivåer. Det finns en stor potential i att ses över tid, bygga förtroende och lära av varandra. Vi ska inte behöva uppfinna hjulet överallt, säger hon.
Hon betonar att det behövs tid för att deltagarna ska kunna förstå varandras perspektiv och utveckla en gemensam bild av havets tillstånd och att det är viktigt att ses kontinuerligt över tid. Annika Carlsson har också erfarenhet av internationellt samarbete genom Nordöstersjökommissionens generalförsamling inom organisationen CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe) som jobbar direkt mot EU-kommissionen.
– Tänk om vi kan lyfta frågor hela vägen från de här regionala sammanhangen och driva dem där. Då har man verkligen chans att påverka, säger Annika Carlsson hoppfullt.

Deltagarna Fredrik Seger, Peter Thor, Ingvar Svanberg och Annika Carlsson.
Forskningen ska visa vägen
Ett första steg i arbetet blir att ta fram ett kunskapsunderlag som kan hjälpa nätverket att prioritera rätt. Peter Thor, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), arbetar med att sammanställa kunskap om Kattegatts marina miljö. Underlaget ska beskriva hur förutsättningarna för marina växter och djur ser ut i dag och hur miljön har förändrats över tid. Det ska också belysa olika belastningar på ekosystemet, däribland utsläpp och energirelaterad påverkan.
En viktig fråga är hur havsmiljön har reagerat på de åtgärder som redan genomförts.
– Närsalterna, främst kväve, har minskat i vattenmassan. Det är resultatet av ett arbete med att minska utsläppen från lantbruket. Det är bra att man kan se att våra insatser ger resultat, men det finns mycket kvar att jobba med, konstaterar Peter Thor.
Kunskapsunderlaget ska samtidigt bidra till att jämna ut skillnaderna i deltagarnas förkunskaper. När alla har tillgång till en gemensam bild av havets tillstånd blir det lättare att diskutera vilka åtgärder som kan göra störst nytta.
Minnet av ett rikare hav
För den som levt nära Kattegatt under lång tid är förändringarna inte bara statistik och rapporter. De finns också i minnet av hur fisket såg ut förr. Ingvar Svanberg, som har engagerat sig för havsmiljön i Kungsbackafjorden, beskriver hur fiskbestånden förändrats under hans liv. Som barn kunde han få flera torskar under en timmes kvällsfiske i april. I dag upplever han att fisket är något helt annat.
– Nu finns det ingenting. Det finns lite öring och makrill och småvitlingar kan man leta upp, men i stort sett inget annat. All plattfisk är borta och jag blir bara ledsen när jag tänker på det.
Han konstaterar att det finns många tänkbara orsaker till utvecklingen och att det är svårt att peka ut en enskild förklaring. Men för honom är det uppenbart att något måste göras och därför har han tillsammans med några andra startat en åtgärdsgrupp med fokus på Kungsbackafjorden.
– Jag vet att det går att restaurera, men frågan är hur. Man kan inte göra mycket mer än att försöka.
För honom är det nya nätverket en möjlighet att samla människor som både bryr sig om havet och har kunskap att bidra med. Att yngre personer också engagerar sig ger hopp om att arbetet kan leva vidare.
– Det känns ju otroligt positivt att se massa yngre människor som också bryr sig om havet. Inte bara massa 80-åringar! Alla dessa människor som vill och som har kunnande, man blir ju glad. Jag tror definitivt på det här.


Kommuner söker nya arbetssätt
Även från kommunalt håll finns ett intresse för att hitta nya sätt att arbeta med komplexa miljöfrågor.
Fredrik Seger, hållbarhetsutvecklare i Höganäs kommun, ser kopplingar mellan nätverkets arbetssätt och kommunens eget hållbarhetsarbete. Där pågår diskussioner om hur biologiska värden kan utvecklas och kulturmiljöer stärkas samtidigt.
– Jag ser att det här nya angreppssättet att hantera komplexa frågor är jätteintressant, säger han.
Han beskriver hur traditionell, hierarkisk styrning och omfattande administration har sina viktiga funktioner, men att de inte alltid räcker för att hantera frågor där många intressen och delar av ekosystemet hänger samman. För Höganäs blir deltagandet därför ett sätt att följa utvecklingen och undersöka om arbetet kan omsättas i praktiken.
Kattegatts västra kust
Samarbetet kan också behöva sträcka sig över sundet. Danmark förvaltar den västra delen av Kattegatt, och utvecklingen på den danska sidan påverkar förutsättningarna för havsmiljön som helhet. Jordbrukets näringsläckage har länge varit en viktig fråga. Nu finns också möjligheter till förändring genom danska satsningar på att köpa tillbaka jordbruksmark och återskapa våtmarker och andra naturliga miljöer. Se frukostseminarie om detta här.
Ett närmare samarbete mellan svenska och danska aktörer skulle kunna göra det lättare att förstå hur åtgärder på land påverkar havet och hur insatser kan samordnas över gränsen. Något som verksamhetsledare Douglas Bjäresten ser positivt på:
– Det är ännu för tidigt att säga vilka frågor som kommer att prioriteras i Kattegatt. Det är också en del av tanken med EBHF: agendan ska växa fram ur deltagarnas gemensamma arbete, med stöd av forskning och lokala erfarenheter.
Vill du vara med?
EBHF bygger på inkludering och alla som engagerar sig i havsmiljöfrågor är välkomna att delta. Nästa Aktörsforum blir digitalt 25 novmber.
Dokumentation
Fullständig dokumentation från Aktörsforum hittar du på vårt intranät. Saknar du lösenord? Maila info@ebhf.se
Kontakta oss!
2026 startar nätverket för EBHF-Kattegatt upp. Du kan läsa mer om arbetet här på vår sajt. Har du frågor kontakta verksamhetsledare Douglas Bjäresten.