Medborgarforskning
Den 2 september träffades EBHF Stockholms skärgård på Aktörsforum för att lära mer om medborgarforskning och diskutera hur den kan bidra till ökad kunskap, delaktighet och konkreta åtgärder i skärgården. Deltagarna fick lyssna på nio presentationer och två paneler om olika perspektiv på medborgarforskning och sedan diskutera hur EBHF-nätverket kan arbeta vidare med frågan.
Många kloka inspel bidrog till några centrala lärdomar vi tar med oss i arbetet:
Återkoppling är avgörande för både engagemang och faktisk nytta.
Deltagare behöver förstå varför de bidrar, hur deras data används och vad den leder till. Brist på återkoppling riskerar att skapa besvikelse och minska viljan att fortsätta engagera sig.
Viktigt framåt: Bygg in återkoppling från början – från datainsamling till användning, resultat och eventuell åtgärd.
Medborgarforskning blir mest användbar när den utgår från tydliga kunskapsbehov och enkla, fungerande metoder.
För att insamlad data ska kunna användas inom forskning, förvaltning och åtgärdsarbete behöver metoderna vara enkla, standardiserade och anpassade efter plats och syfte.
Viktigt framåt: Knyt datainsamlingen till konkreta frågor och kunskapsluckor och gör metoder och data så enkla och tillgängliga som möjligt.
Lokalt engagemang är en stor resurs – men behöver fångas upp och tas om hand.
Skolor, föreningar, eldsjälar, markägare, barn och unga och andra lokala aktörer kan bidra med både data och värdefull lokal och historisk kunskap. Engagemang stärks när syftet är tydligt, deltagandet enkelt och när människor kan se nyttan av sina insatser.
Viktigt framåt: Arbeta genom lokala sammanhang och befintliga nätverk och skapa former som gör det lätt att delta och fortsätta vara engagerad.
EBHF kan ha en viktig roll som sammanlänkande nod och möjliggörare.
Det finns ett tydligt behov av att skapa kontakter mellan medborgare, forskning, förvaltning och andra aktörer, samt att underlätta erfarenhetsutbyte, metodstöd och spridning av goda exempel. EBHF kan också bidra till att föra idéer från tanke till genomförande.
Viktigt framåt: Använd nätverket för att koppla ihop kunskapsbehov, kompetens, lokala aktörer och pågående initiativ – och för att tillsammans testa konkreta exempel.
Den stora potentialen ligger i att koppla kunskapsinsamling närmare handling.
Medborgarforskning kan bidra med mer än data. Den kan också synliggöra var åtgärder behövs, bidra till uppföljning och skapa bredare delaktighet och ägarskap kring arbetet.
Viktigt framåt: Skapa tydliga vägar för hur insamlad kunskap kan föras vidare till forskning, förvaltning och konkret åtgärdsarbete.
Nedan kan ni se de föredrag som presenterades under Aktörsforum.
Vad är medborgarforskning?
Vad är egentligen medborgarforskning, vad kan det bidra med och fungerar det verkligen? Om det berättade Torsten Linders, forskare vid Göteborgs universitet.
Läs mer om Torstens forskning här: https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/torstenlinders
ArtDatabanken
Rödlistade ugglor, tumlare eller helt vanliga gråsparvar: alla medborgares observationer går att rapportera in i ArtDatabanken, som administreras av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Men hur fungerar datainsamlingen, vad används den till och vilka utmaningar har SLU med att hantera den? Eddie von Wachenfeldt miljöanalysspecialist på SLU berättar mer om arbetet.
Läs mer om ArtDatabanken här: https://www.slu.se/artdatabanken/
Algforskarsommar
Vad finns egentligen i en tångruska, och vid vilken temperatur släpper tången sina ägg och spermier? Det är frågor som forskare på Stockholms universitets Östersjöcentrum fått hjälp att besvara av skolbarn och entusiaster som engagerats i diverse medborgarforskningsprojekt. Lena Kautsky, även kallad Tant Tång, berättar om varför det är så givande att söka samarbete utanför forskarvärlden.
Läs mer om Algforskarsommar här: https://www.su.se/forskning/forskningskatalog/forskningsprojekt/0/algforskarsommar
LandSeaLot
Engagerat båtfolk finns det gott om i landet. Oceanograf Simon Pliscovaz från SMHI berättar om hur man dragit nytta av det genom projektet LandSeaLot, ett samarbete mellan SMHI med Svenska Båtunionen för att utveckla en metodik för att samla in lokala temperaturdata och havstulpanobservationer.
Läs mer om LandSeaLot här: https://landsealot.eu/
Fångstrapportering
Snart kommer EU-regler som innebär att fångster inom sportfisket, precis som i yrkesfisket, måste rapporteras in. Men hur påverkas vår vilja att rapportera beroende på om det är frivilligt eller tvång? Och hur kan en medlemsorganisation som Sportfiskarna bidra till att fler vill dela sin fiskedata och bidra till en bättre förvaltning? Om det berättar Göran Sundblad, forskningssamordnare på Sportfiskarna.
Läs mer om Sportfiskarna här: https://www.sportfiskarna.se/
Smultronställen på Hjälmö-Lådna
Hjälmö–Lådna skärgård är ett populärt naturreservat. Nu har Skärgårdsstiftelsen och Värmdö kommun startat ett projekt för att undersöka möjligheten att även göra området till ett marint reservat. Som en del av arbetet med att kartlägga skyddsvärda arter och möjliga restaureringsåtgärder bad Cecilia Wibjörn på Skärgårdsstiftelsen och de andra projektledarna de boende att tipsa om sina smultronställen. En uppgift som visade sig inte vara helt enkel.
Läs mer här: https://karta.varmdo.se/?m=hjalmo_Ladna_naturreservat
Panel: Medborgarforskning
Efter sex spännande presentationer bjöds presentatörerna upp igen till ett panelsamtal lett av Charlotta Järnmark på WWF.
I panelen deltog:
– Cecilia Wibjörn på Skärgårdsstiftelsen
– Lena Kautsky på Östersjöcentrum
– Eddie von Wachenfeldt, Sveriges lantbruksuniversitet
– Simon Pliscovaz, SMHI
– Torsten Linders, Göteborgs universitet
– Göran Sundblad, Sportfiskarna
Sparrens natur- och vattenvårdsförening
Sparrens natur- och vattenvårdsförening har i ett halvt sekel följt utvecklingen i sjön Sparren som ligger i Norrtälje och Vallentuna kommun. En av föreningens mest aktiva medlemmar heter Janne Hanberg. I sin presentation berättar han om föreningens ansträngningar att förstå vad som händer i sjön för att bidra till en bättre vattenmiljö för växter och djur.
Läs mer om Sparren här: https://sparren.net/
Samarbetsområde Stora Nassa–Svenska Högarna
Längst ut i skärgården ligger ett område med fem öar: Stora Nassa, Lilla Nassa, Ormskär, Gillöga och Svenska Högarna. Här har lokala aktörer skapat ett samarbetsområde där de tillsammans tagit fram en plan för hur miljön i området kan förvaltas på bästa sätt. Ingrid Nordemar på Länsstyrelsen i Stockholm berättar om det frivilliga arbetet.
Initiativ Utö
Vad händer med rovfisken i vår vik? Det var frågan som 2012 fick Thomas Hjelm att starta ansökningsprocessen för att anlägga en våtmark på Utö. Efter år av byråkrati kunde arbetet startas, och snart kunde de boende i området se hur våtmarken blev en plats för gäddans lek och uppväxt. Här berättar han om hur Initiativ Utö byggts upp steg för steg.
Läs mer om Initiativ Utö här: https://initiativuto.se/
Panel: Drivkrafter i medborgarengagemang
Vad betyder våra upplevda erfarenheter för förståelsen av en plats, och hur kan vi få fler att engagera sig för havsmiljön? Och vad är det som motiverar människor till att engagera sig för sin plats? Det diskuterar Janne Hanberg från Sparrens vattenvårdsförening, Thomas Hjelm från Initiativ Utö och Ingrid Nordemar från Länsstyrelsen i Stockholm. Panelen leds av beteendevetare Anna Reet Gillblad.