EBHF: Ett ovärdeligt nätverk

Pressmeddelande 19 april 2024

Lokala nätverk för havsmiljöarbetet ger ett stort mervärde. Det konstaterade flera av deltagarna i pilotprojektet Ekosystembaserad Havsförvaltning när de möttes i Stockholm för att utvärdera arbetet. 
– EBHF har gett mig ett ovärderligt nätverk, jag tror att det vi skapar nu ger ringar på vattnet som vi idag inte kan förutse, säger Jenni Brink Bylund, vattenstrateg på Värmdö kommun.

Projektet Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF) initierades av Havs- och Vattenmyndigheten 2019 och påbörjades 2021. Tre pilotområden valdes ut för att i praktiken testa hur man kan utveckla en havsförvaltning som bygger på bästa tillgängliga kunskap och som inkluderar lokala och regionala aktörers kunskap och erfarenhet. Arbetet har nu pågått under tre år i pilotområdena Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och i Bohusläns 8+fjordar – och mycket har hänt.

Flera hundra personer har anslutit sig till projektet och en metod för arbetet har etablerats. Projektledarna bjuder flera gånger om året in till lokala möten, så kallade Aktörsforum. Dit kommer tjänstemän från kommuner och myndigheter, sport- och yrkesfiskare, företagare, organisationer, forskare och privatpersoner. 

Under Aktörsforum identifierar deltagarna frågor som de vill prioritera och utifrån det bildas arbetsgrupper som fortsätter samarbeta kring ett ämne inom sina respektive verksamheter. Kalle Gullberg som jobbar på Länsstyrelsen Gävleborg säger att EBHF-arbetet har haft en stor positiv inverkan på hans arbete. 

– Vi som jobbar med de här frågorna i Södra Bottenhavet har fått en plats att mötas på och kunnat bygga upp förtroende för varandra och då kan vi agera snabbare när nya förslag presenteras på nationell nivå, säger Kalle Gullberg. 

Ett effektivt arbetssätt

Han berättar om hur han på ett Aktörsforum lyckades få ut information om Hav- och Vattenmyndighetens förslag på översyn och aktualisering av hamnarna av riksintresse för yrkesfisket. En central del i förslaget handlade om att utpeka vilka hamnar som är viktiga att fortsätta driva framöver och förslaget som hade lagts fram gynnade det storskaliga fisket. 

Trots att förslaget lagts ut på remiss var det flera aktörer som inte visste om att processen pågick. Genom att bolla frågan på ett Aktörsforum kunde fler flera svara på remissen och det lokala perspektivet får förhoppningsvis ett starkare genomslag. 

En annan deltagare som dragit nytta av projektet är Jenni Brink Bylund som jobbar som vattenstrateg på Värmdö kommun. Hon har fått kontakt med tjänstemän på andra kommuner  som jobbar med liknande frågor. Något som stärkt henne i hennes egna yrkesutövning:

– Det här har gett mig ett ovärderligt nätverk och jag tror att det vi skapar nu ger ringar på vattnet som vi idag inte kan förutse, säger Jenni.

Låt medborgarna delta i förvaltningen

AnnaReet Gillblad har också deltagit i projektet i Stockholms skärgård sedan starten. Hon har en djup personlig koppling till skärgården där hon vuxit upp och spenderat stora delar av sitt liv.

– Det är modigt av myndigheter att erkänna att åtgärdsprogram ofta misslyckas och våga sträcka ut handen för att samarbeta och testa något nytt, säger AnnaReet Gillblad och fortsätter:

–  Kunskapen finns hos de människor som lever och verkar i skärgården. Det finns mycket att vinna på att inte bara lyssna till, utan också aktivt engagera, alla som dagligen finns på plats i våra skärgårdar och längs med våra kuster och som bär generationer av erfarenhet inom sig.

Att få med medborgare och lokala aktörer har varit en central del i projektet. Forskare på SLU och Stockholms Universitet har bjudit in brett för att komplettera vetenskapliga kunskapsunderlag som beskriver ekosystemen med empiriska observationer och erfarenheter från lokala aktörer. I 8+fjordar har man använt den så kallade smultronmetoden.

Lokalbefolkningen, politiker, tjänstemän, organisationer och företagare bjöds in till tre stormöten där det vetenskapliga underlaget presenterades och diskuterades. De som deltog fick sedan själva sätta ut punkter på en karta för att markera platser som de ansåg ha ett högt miljövärde och platser som de upplevde ha drabbats av negativ miljöpåverkan. 

Totalt samlades 1 240 unika observationer in från deltagarna. Underlaget sammanställdes i en GIS-karta som visar på hur medborgarna själva skattar sitt eget område. Datan ligger sedan till grund för kommande åtgärdsarbete. 

Gustaf Almqvist jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm och är projektledare för pilotområde Stockholms skärgård. Han hoppas att EBHF kan spridas till andra områden och att det kan ingå i myndigheternas instruktioner som en rekommenderad arbetsmetod. 

– Jag är övertygad om att EBHF är ett framgångsrikt arbetssätt och jag hoppas att metoden som vi utvecklat kan  anammas och användas även i andra förvaltningsstrukturer och sammanhang.

---

Har du frågor? Skriv till info@ebhf.se