En mötesplats i Östersjön
Pressmeddelande 29 september 2025
Forskare, politiker, tjänstemän och organisationer från Sverige, Finland och Åland möttes i Mariehamn för att diskutera hur vi kan ta hand om Ålands havs unika havs och skärgårdsområden tillsammans. Under workshopen, som arrangerades i anslutning till Kustvattendagarna, stod frågor om fiskeriförvaltning, åtgärdsarbete, områdesskydd, och kunskapsutbyte i centrum.
Kustvattendagarna, som arrangeras av Ålands landskapsregering, har blivit en viktig och spännande mötesplats mitt i Östersjön med presentationer som både inspirerar och berör. En av årets höjdpunkter var naturfotografen Mattias Klums föredrag. Han berättade om hur han sett naturen förändras och lyfte fram vikten av biologisk mångfald och friska, sunda ekosystem.
Liksom föregående år fick projektet EBHF (Ekosystembaserad havsförvaltning) chansen att arrangera en workshop i anslutning till Kustvattendagarna med fokus på ekosystembaserad havsförvaltning, gränsöverskridande åtgärder och samverkan enligt vattendirektivet och havsmiljödirektivet.
Utmaningar som förenar
Workshopen samlade forskare, tjänstemän, politiker och intresseorganisationer från Sverige, Finland och Åland. Gruppdiskussionerna kretsade kring olika teman: fiskeriförvaltning, åtgärdsarbete, områdesskydd och formaliserat kunskapsutbyte. Samtalen utgick från havsmiljödirektivet.
Många gemensamma utmaningar identifierades. Planerna på vindkraft i Bottenhavet behöver samordnas. Övergödning är ett problem på båda sidor av Östersjön liksom överfiske – eller ‘fel’ slags fiske – och förlusten av biologisk mångfald.
Regionala delåtgärdsprogram
Deltagarna konstaterade också att det inte råder brist på idéer för att möta problemen – men att det är avgörande att rätt initiativ landar hos rätt myndighet eller organisation för att de ska kunna förverkligas. Det handlar också om att paketera idéer på ett sätt som blir attraktivt och tydligt för mottagaren.
En av de möjliga samarbetsområden som lyftes är arbetet med regionala delåtgärdsprogram. Detta har redan påbörjats i Stockholms skärgård och i Södra Bottenhavet. Genom att anordna gränsöverskridande seminarier för att involvera Åland och Finland kan det arbetet växlas upp på större geografisk skala och konkretiseras.
Andra förslag som togs fram var skrivstugor i syfte att hjälpa medborgare och markägare att komma vidare i åtgärdsarbetet. På samma tema ville en grupp arrangera informationsträffar för handläggare med den senaste forskningen och på så sätt underlätta välgrundade beslut.
Många ambitiösa samarbeten och projekt pågår redan och mycket skulle vinnas genom en större samordning. Deltagarna diskuterade också vikten av att följa utvecklingen av det nordiska skärgårdssamarbetet NSS och dess väg mot att bilda ett EGTS-område (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete – ett steg mot en starkare och mer långsiktig organisationsform för gränsöverskridande samarbete).
Aktsamhetsområde
En tanke som återkom i flera grupper, och som fick stort genomslag, var visionen om att skapa ett gemensamt aktsamhetsområde för Östersjön. Området definieras av två lätt böjda linjer som ringar in området mellan Sverige och Finland med Åland och skärgården emellan: BaltArc. Med en sådan modell skulle förvaltningen av havsmiljön kunna bli mer regional och adaptiv.
Samverkan och inspiration
Deltagarna betonade också vikten av nätverk. De årliga träffarna på Åland har redan burit frukt och flera gränsöverskridande projekt pågår redan idag. Ett annat konkret initiativ som lyftes av nätverket är EBHF:s digitala frukostseminarier, där experter bjuds in för att presentera det senaste inom sina områden.
Vikten av att söka goda exempel utanför regionen framhölls också. Både i Rigabukten och på platser i Medelhavet har lokalt engagemang och aktsamhet lett till återhämtade fiskbestånd. Dessa framgångar visar att förändring är möjlig och ger hopp för Ålands hav.
Om naturen ges chansen att återhämta sig kan den fortsätta vara en livsnerv för kustsamhällen, fiskenäring och framtida generationer.
