Första torskarna släpps i 8+fjordar

Pressmeddelande 27 oktober 2025

Vad händer egentligen med torsken? Kan den återvända till Bohusläns fjordar med människans hjälp? Nu sätts de första uppfödda torskarna med sändare ut i havet i ett försök att ge svaren. Utsättningen markerar starten på ett treårigt delåtgärdsprogram för att återfå livskraftiga rovfiskbestånd längs 8+fjordar.

Det var sol och klart i luften när 15 små torskar gjorde sin resa från Havets Hus i Lysekil till Byfjorden där de släpptes ner i vattnet för att ge sig av i det fria. Dagen innan hade lika många torskar släppts ut i Svanesund (SO Orust) och tidigare i sommar släpptes cirka 140 små individmärkta torskar ut i Havstensfjord. Torskarna hade märkts med pit-tags och, de större torskarna, även med akustiska sändare så forskarna kan följa deras framfart i havet.

– Det här är ett viktigt steg för att återställa balansen i våra kustekosystem. Torsken har haft det tufft länge, men nu börjar vi aktivt ge den en chans att komma tillbaka, säger Niclas Åberg, projektledare för 8+fjordar.

Treårig satsning i EBHF-anda
De nyutsläppta fiskarna är en del av ett treårig delåtgärdsprogram där länsstyrelsen, forskare, lokala organisationer och fiskare samarbetar i sann EBHF-anda. Arbetet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och syftet är att återställa ekosystemen och stärka stora rovfiskar som torsk. Torsken som nu satts ut fångades in i projektområdet förra året och har sedan dess gått i akvarie på Havets Hus i Lysekil för att växa till sig innan den sätts ut igen. Ytterligare en utsättning av torsk är planerad under vintern.

Varje individ märks innan utsättning och genom märkningen kan forskarna få svar på avgörande frågor: Stannar torsken kvar i fjordarna? Hur klarar den sig bland säl och skarv? Vilka livsmiljöer föredrar den, och hur beter den sig jämfört med vild torsk? Denna första fas av utsättningar har som huvudsyfte att klarlägga om odling utsättning kan vara en fungerande metod för återhämtning av torskbeståndet.

Den viktiga genetiken
Forskarna hoppas också på att få svar på flera frågor om fiskarnas genetik. Hela torskens genom, alltså hela arvsmassan, kartläggs och analyseras för att se om det finnas lokalt anpassad torsk i fjordarna.

– Genetiken och förekomst av lokala torskbestånd är en central fråga inför en framtida odling av torsk för utsättning, säger Håkan Wennhage vid SLU som deltar i projektet.

Mer än bara torsk
Projektet omfattar även insatser för att minska buller från fritidsbåtar, skydda marina livsmiljöer och hantera predation från säl och skarv och utöka fiskefredade områden. Under de kommande åren planeras ytterligare utsättningar och uppföljning med hjälp av avancerad spårningsteknik.

– Vi jobbar mycket med åtgärdsarbete, men att göra det på så här stor skala med så många aktörer samlade kring ett mål ska bli väldigt roligt att följa. Om några år hoppas vi kunna se torsken återta sin plats som toppredator i våra fjordar, säger Niclas Åberg. 

Satsningar i Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård
Arbetsgrupperna för EBHF i Stockholms skärgård och i Södra Bottenhavet har under hösten arbetet med att ta fram delåtgärdsprogram för sina respektive områden. Mer information om detta kommer inom kort.

---

Om 8+fjordar