Reflektioner från tvärforum om regeringsuppdragen för säl och skarv
Sammanfattat från gruppdialoger på tvärforum den 19 maj 2025
Under det digitala tvärforumet för säl och skarv den 19 maj 2025 lyftes de olika regeringsuppdrag som initierats som svar på att regeringen ser sälar och skarvar som ett potentiellt hot mot fiskbestånden. Arbetet med att få en mer effektiv förvaltning av säl och skarv har fått ökad fart och tyngd genom dessa uppdrag, vilka också syftar till att förbättra samordningen och dialogen mellan olika förvaltningsnivåer. Tidigare splittrade insatser, har nu ersatts av ökad förståelse och samverkan, inklusive medverkan från viltförvaltningen.
Under tvärforumet hörs många röster som ser positivt på att öppna upp för jakt på säl och skarv, även om det också finns utmaningar.
Mycket vet vi redan mycket om dessa predatorers beteende, men långt ifrån allt. Kunskapssammanställningar har tagits fram, där flera kunskapsluckor identifierats – exempelvis kring sälars rörelsemönster och diet. Det lyfts också att det kan också bli fel om man alltid diskuterar säl och skarv samtidigt då de är förknippade med olika utmaningar och också olika lösningar. Förvaltningen av säl är mer inriktning på problemindivider/specifika områden och andra åtgärder än jakt. Skarven däremot kan behöva populationsreglerande åtgärder mer generellt.
Invändningar mot utökad jakt som kom fram är att ekosystembaserad förvaltning inte bara handlar om fisk, säl och skarv utan är mer komplex än så, och vi vet inte vad som händer när vi decimerar bestånden av toppredatorer som säl och skarv. Det kan få oönskade effekter någon annanstans i ekosystemet.
En sak som lyfts under mötet är att det upplevts problem med handläggning hos länsstyrelserna när det gäller skarvförvaltningen. Initiativ som exempelvis uppdraget till Formas ska bidra till att täppa till dessa luckor och skapa nya samförvaltningsformer. Långsiktiga undersökningar, dataunderlag och regionala exempel lyfts som viktiga för effektiv förvaltning.
Kommunerna spelar också en viktig roll, där exempelvis kommunekologer kan stärka kontakten med länsstyrelserna i vattenfrågor. Naturvårdsverket ser positivt på den ökade kommunikationen och ömsesidiga beroendet mellan aktörer. Uppdragen visar en större hänsyn till fiskpopulationernas helhetssituation, med ökad samverkan och ansvarstagande.
Identifierade utmaningar
Arbetet utifrån föreslagna uppdrag möter flera hinder, som exempelvis:
- bristande finansiering
- juridiska och ekologiska begränsningar (t.ex. skyddsområden och internationella avtal)
- regionala skillnader,
- rekryteringssvårigheter för jägare och oklarheter kring ansvarsfördelning,
- många skjutna sälar sjunker till botten och tas inte omhand,
- osäkra effekter av jakt.
Implementeringen försvåras av brist på resurser hela vägen till utförarna, interna konflikter, svag politisk prioritet och otillräcklig samordning. Det behövs tydligare riktlinjer, ekosystembaserat synsätt, ökad kommunikation, och långsiktig planering för att lyckas.
Centrala regionala behov
Det finns stora regionala skillnader i hur samma direktiv för skyddsjakt på säl och skarv tillämpas, beroende på lokala förutsättningar, underlag och prioriteringar. Handläggningstider, finansiering och samordning mellan kommuner, länsstyrelser och andra aktörer varierar mycket. Det efterfrågas enklare regler för jakt, bättre resurser till utförare och tydligare nationell samordning.
Hur kan vi möta behoven?
Det kommer fram synpunkter om att det behövs allmän jakt på säl och skarv för att förvalta bestånden, likt förvaltningen av annat vilt. Det krävs också regionala förvaltningsplaner, tydliga mål och uppföljning av effekter. Dialog och information till jägare och kommuner är avgörande.
Länsstyrelser behöver mer resurser för att prioritera frågorna, och jägarna behöver ekonomiskt stöd samt incitament. Det föreslås att jaktmål anges i planerna, att saluförbudet för sälprodukter tas bort, för att motivera omhändertagande av resursen. Ansökningsprocesser kring viltskadeanslag behöver förenklas och förtydligas. Nationell och regional samordning samt långsiktig finansiering är centralt.
Vikten av långsiktighet
Det finns oro för att nuvarande satsningar är tillfälliga. Förvaltningen av säl och skarv kräver långsiktighet, tillräckliga resurser till berörda aktörer samt tydligare vägledning för tjänstepersoner. Regional anpassning är nödvändig, men också ett tydligt nationellt ramverk. Säl- och skarvförvaltning måste bygga på fakta, inkludera alla berörda parter (fiske, natur, vilt), och ta hänsyn till både ekologiska och praktiska faktorer, som väderberoende jakt. Problemområden som Natura 2000-begränsningar och brist på långsiktig planering måste lösas. Uppföljning, försöksområden och medfinansiering kan stärka effekten av insatserna. Formas uppdrag sträcker sig till 2028 och är centralt för utveckling och lärande.
Kolla hela dokumentationen från tvärforumet här nedan. Skrolla ned en bit för att hitta anteckningarna från gruppdiskussionerna.
Bakgrund:
Säl och skarv spelar en viktig roll i den ekosystembaserade havsförvaltningen. Därför har vi skapat ett tvärforum över regionsgränser för att stärka samarbetet och möjligheten att tillsammans jobba med förvaltningen. Här kan vi lära av varandra och aktivt bidra till en effektiv och fungerande förvaltning.
