Tillsammans för Ålands hav
Pressmeddelande 25 september 2024
Fiske, havsbaserad vindkraft och marint områdesskydd var några av de ämnen som diskuterades under Kustvattendagen på Åland. EBHF:s projektledning var på plats för att lyfta frågor om lokala skyddsåtgärder, hållbar förvaltning och gränsöverskridande samarbete för ett hav i balans.
Ålands hav och dess skärgårdar utgör ett unikt ekosystem, både för sin biologiska mångfald och sin geografiska placering. Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen i detta område är att det fortfarande finns en betydande population av torsk, en art som på många håll i Östersjön är nästintill försvunnen. Denna relativt intakta torskpopulation kan vara ett tecken på att ekosystemet i Ålands hav fungerar bättre än i många andra delar av Östersjön, där överfiske och klimatförändringar kraftigt påverkat marina arter.
Under Kustvattendagen, den 19 september, samlades forskare, förvaltare och intressenter från Åland, Sverige och Finland i Mariehamn för att diskutera framtidens utmaningar. Några av de ämnen som tog upp var:
Naturens rättigheter och ekocidlagstiftning – Behovet av att ge ekosystem egna rättigheter och skydda dem från miljöbrott, samt vikten av lokalsamhällens engagemang.
Blå tillväxt kontra god miljöstatus – Spänningar mellan ekonomisk tillväxt genom marin planering och strävan efter hållbar miljö, där ekonomiska mål ofta krockar med ekologiska behov.
Havsplanering och vindkraft – Diskussioner om ekosystembaserad havsplanering och dess utmaningar, särskilt med det ökade behovet av vindkraftutbyggnad till havs.
Fiskbeståndens utveckling i Östersjön – Problemet med överfiske och behovet av att prioritera ekosystemets stabilitet framför ekonomiska intressen. Liksom hur fel det blir att tolka forskarnas prognoser för fiskeuttag som direkta rekommendationer.
Blå rättvisa och småskaligt fiske – Hur EU:s fiskekvoter uppfattas som orättvisa och de många utmaningar småskaliga fiskare står inför.
Skörd av vass – Ett projekt för att skörda och använda vass på ett hållbart sätt, som en resurs för att minska näringsläckage och skapa produkter.
Projektledningen för EBHF arrangerade dagen efter en workshop för att stärka förståelsen för våra gemensamma utmaningar och lägga grunden för framtida samarbeten och över landsgränserna värna om vårt gemensamma havs- och skärgårdsområde.
Vikten av ekosystembaserad förvaltning
En av de centrala frågorna som diskuterades under workshopen var hur vi kan agera och planera med hänsyn till ekosystemens behov i ljuset av klimatförändringarnas effekter. Diskussionerna kretsade kring hur vi bäst kan förvalta havets resurser utan att äventyra dess långsiktiga hållbarhet. Flera av deltagarna betonade att vi har mycket kunskap om havets ekosystem, men att utmaningen ligger i att dela och tillgängliggöra den och att tillsammans använda oss av den på bästa sätt.
En annan viktig fråga som togs upp var hur vi ska hantera torsk- och strömmingsbestånden, som spelar en nyckelroll i ekosystemet. Det framhölls att en ekosystembaserad förvaltning, där man tar hänsyn till hela näringsväven och inte bara enskilda arter, är nödvändig för att säkra långsiktig hållbarhet. I detta sammanhang lyftes behovet av att inrätta ett gemensamt aktsamhetsområde i Ålands hav, där lokala bestånd kan skyddas och stärkas. Gruppen enades om att ”lokala bestånd bör hanteras lokalt”, men att det krävs rätt kunskap, tidig lokal förankring och modiga beslut från både politiker och förvaltare.
Lärdomar från andra länder
Förvaltning på lokal nivå har visat sig vara framgångsrikt i andra delar av världen, vilket kan ge inspiration för förvaltningen i Ålands hav. Ett exempel som lyftes under workshopen var de nya fiskeregleringarna som införts i marina reservat i Grekland. Där har man lyckats återskapa marina ekosystem genom geografiska begränsningar av fisket. Liknande framgångar har uppnåtts i Rigabukten, där ett unikt sillbestånd idag förvaltas enbart av Estland och Lettland, vilket har lett till att Östersjöns enda hållbart fiskade bestånd hittills är just sillen i Rigabukten.
– Många beslut skulle bli bättre genom en adaptiv förvaltning, baserad på regional och lokal kunskap. Det handlar om att ha modet att förändra och våga testa nya vägar, säger Gustaf Almqvist, projektledare för EBHF- Stockholms skärgård.
Havsmiljön och vårt gemensamma ansvar
Samtalet kring Ålands hav handlar inte bara om bevarande utan också om utveckling – att säkerställa att fisket kan bedrivas på ett hållbart sätt samtidigt som vi skyddar våra ekosystem. Gränsöverskridande samarbeten, där kunskap delas och gemensamma mål sätts upp, är avgörande för att lyckas. Det handlar om att tillsammans ta ansvar för havets framtid.
En stor del av mötet ägnades åt hur en sådant samarbete kan bli till. Behov av att växelvis arbeta i större och mindre format identifierades. Kommande anläggningar av havsbaserad vindkraft innebär svåra avvägningar som vi hitintills inte behövt ta ställning till, och det gäller att ta vara på så mycket att kunskapsutbyte och samarbete som möjligt. Gemensamma utvärderingar av kumulativa effekterna av vindkraftens påverkan på olika delar av Östersjön föreslogs, gärna kopplade till medborgarforskning.
– Jag lämnar de här dagarna på Åland med flera nya kontakter och en känsla av hopp, säger Mikael Nordberg, projektledare för EBHF- Södra Bottenhavet och konstaterar:
–Det behövs visioner för framtiden, och vi måste ge våra politiker kraft att fatta beslut som kanske inte alltid är enkla, men nödvändiga.
