30 miljoner till utveckling av Ekosystembaserad Havsförvaltning

Pressmeddelande 12 maj 2026

Formas har beviljat 30 miljoner kronor för att utveckla en mer långsiktig och Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF) i Sverige. Projektet pågår 2026–2031 och bygger vidare på arbetet i EBHF Stockholms skärgård och EBHF Södra Bottenhavet, där myndigheter, forskning, civilsamhälle och näringsliv samverkar för att stärka arbetet för Östersjön.

Forskningsprojektet Baltic Blue Transformation – Erfarenhetsdrivna innovationer för ekosystembaserad havsförvaltning i Sverige har beviljats cirka 30 miljoner kronor i finansiering från Formas inom utlysningen ”Blå transformation – kust och hav”. Projektet pågår mellan 1 juli 2026 och 30 juni 2031 och syftar till att utveckla och stärka en långsiktig, ekosystembaserad havsförvaltning i Sverige.

Projektet bygger vidare på erfarenheter från nätverken EBHF Stockholms skärgård och EBHF Södra Bottenhavet, som sedan 2021 har utforskat hur havsförvaltning kan bedrivas med stark lokal förankring och med respekt för ekosystemets gränser. 

Nu tas nästa steg för att skapa långsiktighet i förvaltningen där målet är att arbetssätten från EBHF blir en mer permanent del av hur havsmiljöfrågor hanteras i Sverige. 

– Genom att lägga till samhällsvetenskaplig forskning till det arbete som redan genomförs inom våra områden, och som till stor del redan baseras på en naturvetenskaplig grund, kan vi både testa och vidareutveckla svensk kust- och havsförvaltning, säger Gustaf Almqvist, verksamhetsledare för EBHF i Stockholms skärgård, Länsstyrelsen i Stockholm och tillägger:

– Projektet ger oss också möjlighet att verkligen bidra med intressentdrivet arbete till det befintliga systemet

EBHF bygger på bred regional inkludering där alla som arbetar med eller engagerar sig i havsmiljöfrågor kan delta. Flera gånger om året samlas aktörer i så kallade Aktörsforum, där gemensamma utmaningar identifieras och prioriteras. Därefter bildas arbetsgrupper som kan driva arbetet vidare inom områden med gemensamma intressen. Nationella myndigheter kan genom nätverket få bättre förståelse för området och dess unika kontext samt behov.  

– Med den här finansieringen får vi en långsiktighet som ytterligare stärker havsmiljöarbetet i Södra Bottenhavet och skapar bättre förutsättningar att utveckla arbetssätt som kan leva vidare över tid, säger Sofie Westerberg, verksamhetsledare för EBHF Södra Bottenhavet, Länsstyrelsen i Gävleborg.

Läs mer om EBHF Stockholms skärgård och EBHF Södra Bottenhavet.

Fem arbetspaket

Projektet är uppdelat i fem arbetspaket. Det första fokuserar på att utveckla indikatorer som ska göra det lättare att avgöra vilka åtgärder som behövs, var de gör störst nytta och hur förvaltningen kan bli mer träffsäker och effektiv.

Det andra paketet handlar om att stärka styrning, samverkan och långsiktig förankring av EBHF inom havsförvaltning.

Det tredje arbetspaketet syftar till att sprida kunskap och öka engagemang genom medborgarforskning och utbildning. Det ska även skapa förutsättningar för att skala upp arbetet från lokala initiativ till regional och nationell nivå med hjälp av samarbeten med organisationer och näringsliv.

Det fjärde arbetspaketet omfattar genomförande och samordning av arbetet i Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet, medan det femte innefattar projektledning, kommunikation och uppföljning.

Stark samverkan mellan myndigheter, akademi, civilsamhälle och näringsliv

Projektet leds av Länsstyrelsen Gävleborg i nära samarbete med Länsstyrelsen Stockholm, Världsnaturfonden WWF, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Södertörns högskola och Tierps kommun.

Charlotta Järnmark på WWF är initiativtagare till ansökan och engagerad i EBHF-nätverket i Stockholms skärgård. Hon ser stor potential i EBHF som arbetssätt och WWF kommer leda arbetet med uppskalning av arbetet.

– Vi ser fram emot att bredda engagemanget för Östersjön, inte minst genom att involvera fler aktörer från privat sektor och utveckla nya former för finansiering och samverkan. Vi vill sprida goda exempel på relevanta åtgärder och skapa ringar på vattnet, från Sverige och vidare ut i våra hav, säger Charlotta Järnmark.

Carolyn Faithfull, forskare vid SLU, har varit engagerad i nätverket i Södra Bottenhavet sedan starten. Genom återkommande dialog och samverkan har hon sett hur förtroende byggts upp över tid mellan förvaltning, lokala aktörer och forskning.

– Som forskare kan det vara en utmaning att nå ut med kunskap, men genom nätverket får vi direktkontakt med relevanta aktörer. Det gör att åtgärder i högre grad vilar på vetenskaplig grund och samtidigt är förankrade i samhället, säger Carolyn Faithfull.

Michael Gilek vid Södertörns högskola har lång erfarenhet av forskning om styrning av havs- och kustmiljöer, samverkan och relationen mellan forskning och policy. Inom projektet kommer hans forskarteam att följa arbetet i nätverken för att analysera hur ekosystembaserad havsförvaltning fungerar i praktiken och hur nya styrningsmodeller kan bidra till förändring inom den marina förvaltningen.

– Det blir mycket intressant att se hur den här typen av nätverk och arbetssätt kan komplettera och stärka den befintliga förvaltningsmodellen och bidra till en mer integrerad och långsiktig havsförvaltning, säger Michael Gilek.

Har du frågor? Skriv till info@ebhf.se