Marina livsmiljöer
I den här gruppen arbetar vi med att öka kunskapen om vad som påverkar torsken i olika livsstadier. Vi föreslår och utvärderar åtgärder för att stärka bestånden, följer upp deras effekter och analyserar hur de påverkar hela ekosystemet.
Vi undersöker också om det finns platser i 8+fjordarna där torsken fortfarande leker.
Har du frågor om arbetet? Kontakta sammankallande: peter.thor@slu.se
Åtgärder
3.1 Kunskap för att återetablera torsk
Klimatförändringar och förändrade näringsflöden påverkar den kustnära miljön i snabb takt. För att lyckas med en långsiktig återetablering av torsken behöver åtgärderna ta hänsyn till dessa förändringar.
SMHI och SLU arbetar därför med att modellera hur klimat, övergödning, brunifiering (ökad mängd organiskt material i vattnet), minskad predation och utsättning av torsk påverkar havsmiljön. Samtidigt utvärderas hur restaurering och skydd av naturliga livsmiljöer – och eventuellt skapande av konstgjorda miljöer – kan bidra till att torsken får bättre förutsättningar att leva och leka.
3.2 Undersökning av möjliga lekområden för torsk
För att torsken ska kunna återvända till fjordarna krävs att den också kan leka där. Forskare har hittat torskägg i vattnet under lekperioden, men det betyder inte nödvändigtvis att torsken faktiskt leker lokalt – ägg kan nämligen driva långt med havsströmmarna.
Genom att kombinera äggfynd med detaljerade strömningsmodeller från SMHI kan forskarna se var äggen troligen har kläckts, och därmed identifiera möjliga lekområden. Den kunskapen används för att föreslå skyddsåtgärder och välja lämpliga platser för framtida utsättningar av torsk.
3.3 Tidiga livsstadier – torskens första tid i livet
Torskens liv börjar som ett litet ägg i de fria vattenmassorna. Efter kläckningen lever larverna av djurplankton, och deras överlevnad beror helt på tillgången till dessa små organismer.
När torsken växer söker den sig till grunda miljöer som ungfisk, och senare till djupare vatten som vuxen. För att förstå hur många torskar som överlever genom dessa stadier genomförs regelbundna provtagningar, som började 2025. Resultaten hjälper forskarna att förstå vad som begränsar beståndet – och vad som kan förbättra torskens chans att överleva.
3.4 Vuxna torskar och deras livsmiljöer
De vuxna torskarna trivs i djupare delar av fjordarna. Genom att analysera tidigare data och modeller undersöks vilka områden som erbjuder bäst livsvillkor för vuxna fiskar. Syftet är att identifiera viktiga miljöer som bör skyddas eller återskapas.
3.5 Uppföljning och analys av åtgärder
För att veta om åtgärderna fungerar behöver resultaten följas upp och mätas. Gruppen analyserar hur olika insatser påverkar hela ekosystemet och hur effektiva de är. Arbetet omfattar bland annat riskbedömningar kring säl, skarv och torskutsättningar samt regelbunden provtagning i vattnet – inklusive mätningar av plankton, som utgör grunden för mycket av livet i havet.
3.6 Andra fiskarter med lokala bestånd
Även om torsken är i fokus, finns många andra fiskarter i fjordarna som är viktiga för ekosystemet – och som kan vara känsliga för fiske eller andra störningar. För flera av dessa arter vet vi fortfarande mycket lite om var de leker och hur deras bestånd ser ut.
Därför samlas ny kunskap in om artens lekplatser och genetiska variation. Det långsiktiga målet är att förbättra förvaltningen av arter som makrill, lyrtorsk, skarpsill, sill, rödspotta, piggvar och öring. På sikt kan det hjälpa till att skapa starkare och mer hållbara fiskbestånd längs hela västkusten.