Utsättning av torsk och genetik
I den här gruppen arbetar vi med att undersöka förutsättningarna för att återfå stor torsk och andra rovfiskar i 8+fjordar genom utsättning av torsk. Vi tittar även på vilken genetisk sammansättning fisken bör ha.
Vi kartlägger förekomsten av lokala bestånd hos andra fiskarter som kan behöva ytterligare skydd genom fiskeregleringar. Dessutom undersöker vi hur fiskodling och nya fiskeregleringar kan bidra till återhämtningen av stor rovfisk och andra matfiskarter.
Har du frågor om arbetet? Kontakta sammankallande: hakan.wennhage@slu.se
Åtgärder
1.1 Utsättning av torsk
I projektet fångas naturligt förekommande torskyngel i 8+fjordarna. De får sedan växa upp på Havets Hus i Lysekil innan de märks och sätts ut igen i havet. På så sätt kan vi prova att stötta bestånden av torsk utan att bygga upp en stor fiskodling.
Det här är ett kostnadseffektivt sätt att testa om utsättning kan hjälpa torsken att komma tillbaka. Resultaten kan senare ligga till grund för en större satsning, där fler torskar föds upp och sätts ut, eller där odling blir en del av lösningen. Den första utsättningen genomfördes hösten 2025.
1.2 Kartläggning av torsken med genetiska metoder
Göteborgs universitet ansvarar för de genetiska analyserna av fiskbestånden i 8+fjordarna. Genom att studera torsken på DNA-nivå – en så kallad helgenomsekvensering – undersöker forskarna om det finns särskilda ”fjordtorskbestånd” som leker och lever lokalt i vissa fjordar.
Genetiska prover samlas också in från sill, skarpsill och makrill för att se om även dessa arter har lokala bestånd som kan behöva extra skydd. Dessutom kontrolleras vilken typ av torsk som sätts ut – om det är kusttorsk eller Nordsjötorsk – för att förstå hur utsättningen påverkar bestånden på lång sikt.
Under 2025 har DNA från 288 torskar analyserats, och forskarna arbetar nu med att tolka resultaten.
1.3 Märkning och spårning av torsk och andra rovfiskar
För att följa hur torsken klarar sig efter utsättningen får varje fisk en liten akustisk sändare. Den skickar signaler som fångas upp av mottagare utplacerade i fjordarna. På så sätt kan forskarna följa fiskarnas rörelser och beteende.
Även vilda torskar märks för att se om de beter sig annorlunda än de som vuxit upp i fångenskap. När det går märks också andra rovfiskar, som hjälper forskarna att förstå hur de påverkar ekosystemet.
Genom att spåra fiskarna kan man bland annat få svar på:
- om torsken stannar kvar i fjorden eller simmar ut
- hur många som faller offer för säl eller skarv
- vilka miljöer torsken trivs bäst i
- skillnader i beteende mellan vild och uppfödd torsk
- vilken temperatur och vilket djup den föredrar
- om det finns kvar lekplatser i fjordsystemet