Höst 2024
19/11
Så mår Östersjön – HELCOM
Hur mår egentligen Östersjön, och vad kan vi göra framåt för att skydda detta unika ekosystem? Om det berättar Lena Bergström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som redogör för de senaste resultaten från HELCOM-rapporten ”State of the Baltic Sea”.
Rapporten ger en omfattande översikt över Östersjöns ekologiska tillstånd och belyser både framsteg och utmaningar i arbetet med att förbättra havsmiljön. Delta och få en djupare förståelse för Östersjöns hälsa och vad som behövs för att säkerställa en hållbar framtid.
5/11
ICES råd för sill och strömming
Vad innebär ICES senaste råd egentligen för fisket och fiskbestånden? Om det berättar David Gilljam, forskare på SLU, som noga följer ICES arbete.
Råden grundar sig i omfattande vetenskapliga analyser och ger rekommendationer för hur fiskbestånden bör förvaltas för att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske. Under seminariet kommer David förklara de biologiska grunderna för råden, inklusive osäkerheter i analyserna och varför beståndsuppskattningen inte är en exakt vetenskap.
29/10
Östersjöns ambassad och havets rättigheter
I takt med att den ekologiska krisen blir mer påtaglig efterlyses en samhällstransformation av allt fler. En global rörelse menar att naturens rättigheter är en stadig grund för ett sådant skifte. Hur skulle det se ut i Östersjön? Kan en ambassad som företräder havets rättigheter hjälpa oss ur krisen?
Pella Thiel är ekolog, författare, utbildare och småbrukare som varit med och grundat en rad initiativ såsom Omställningsnätverket och End Ecocide Sverige, där hon har arbetat för att omfattande miljöförstöring ska bli nästa internationella brott. Nu verkar hon för en ambassad för Östersjön.
22/10
Klimatförändringar och havet
Hur påverkar klimatförändringarna våra hav? Temperatur- och salthaltsförändringar är några av de faktorer som har påverkats av det varmare klimatet, vilket leder till nya och utmanande förutsättningar för våra marina ekosystem.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, beskriver den senaste utvecklingen och vad vi kan förvänta oss framöver.
15/10
Marint områdesskydd
Vilka mål och åtaganden finns för marint områdesskydd och hur arbetar Länsstyrelsen i Stockholm för att bidra till målen?
Carolina Enhus är miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm, och under sitt frukostseminarium berättar hon om hur de arbetar för att skydda värdefulla områden i kust och hav.
I arbetet ingår bland annat att ta fram nya kunskapsunderlag, identifiera skyddsvärda områden, och att samverka med andra myndigheter, kommuner, forskare och sakägare.
8/10
Syresätt Byfjorden
Kan man syresätta döda bottnar med konstgjord andning? Det undersöker Stiftelsen Byfjordens Framtid i ett projekt finansierat av Uddevalla kommun.
Anders Stigebrandt är seniorforskare vid Göteborgs universitet på Institutionen för marina vetenskaper, och han presenterar det storskaliga åtgärdsprogram som har inletts för att motverka bottendöd och gynna biologisk mångfald. Hur fungerar pumpning av syresatt vatten, och vilka positiva effekter har detta redan haft på miljön i området? Projektets syfte är att skapa förutsättningar för ett hållbart ekosystem och återintroducera viktiga arter, som torsken, till fjorden.
1/10
ReCod: Torskens räddning?
Torsken i Östersjön har svårt att föröka sig men genom utsättning av småtorsk som kommit förbi det sårbara äggstadiet hoppas man nu att projektet ReCod kan hjälpa torsken att återetablera sig i områden den tidigare levt.
Om detta berättar Konrad Stralka, verkställande direktör på BalticWaters, som driver projektet i syfte att stärka Östersjöns torskbestånd. Om projektet lyckas kan det bli en mall för framtida insatser för att rädda Östersjöns torsk och ge värdefulla insikter i vilka åtgärder som krävs för att rädda Östersjötorsken.
24/9
Östersjöns ekosystem i förändring
Alltfler arter i Östersjön visar tecken på stress, lägre tillväxt och minskad förekomst. Hur hänger förändringar i näringskedjorna i Östersjön samman?
Anders Grimvall och Henrik Svedäng, forskare på Havsmiljöinstitutet, berättar om komplexa förändringar i ekosystemet i Östersjön som bara kan hanteras genom kontroll av aktiviter på land, förståelse för klimatförändringarnas effekter och begränsat nyttjande av havets resurser. Kanske kan en ekosystembaserad förvaltning ge en gemensam ram för att hantera dessa förändringar?
17/9
Sjöfartens påverkan på havsmiljön
Hur påverkar dagens sjöfart vår havsmiljö, och vilka hållbarhetsåtgärder vidtas inom branschen? Om det och mycket annat berättar Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.
Under seminariet kommer hon att ge en bild av dagens situation, vilka utmaningar sjöfarten står inför, samt dela med sig av sina insikter om framtidens hållbara sjöfart.
10/9
Så havsmedvetna är svenskar
Hur ser vi i Sverige på havet, och vad vet vi om hoten mot vår havsmiljö?
Tina Johansen Lilja, marinbiolog och kommunikatör på Havsmiljöinstitutet, redogör för resultaten från den första större undersökning om havsmedvetenhet i Sverige. Hur villiga är människor är att skydda vårt blåa arv för framtiden och i hur stor utsträckning de själva kan tänka sig att bidra?
Vår 2024
21/5
Kan sillen och strömmingen säkras?
Henrik Svedäng är forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och han berättar om hur fiskbeståndens utveckling i Östersjön skiftat sedan början av 2010-talet från försiktigt positiva trender till en förvärrad situation. Idag har flera av bestånden kollapsat.
Vad kan vi göra för att stoppa den utvecklingen och finns den politiska vilja som krävs för att åstadkomma förändring?
14/5
Innovativa dagvattenlösningar
Josefin Flink, samhällsplanerare och projektledare, Söderhamns kommun, berättar om MUSTBE, ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att utveckla digitala och tekniska lösningar för att förbättra urbana dagvattenreningssystem.
Projektet finansieras av Interreg Central Baltic Program och involverar kommuner från Estland, Finland, Lettland och Sverige.
7/5
Kan vi rädda torsken?
Kerstin Johannesson är världsledande forskare i marin evolutionsbiologi och hennes föreläsning handlar om torsken. Stor torsk saknas i Bohusläns fjordar och frågan är om det finns det något hopp om att återställa beståndet?
Kerstin visar på den historiska utvecklingen och berättar om artens tillstånd och utbredning idag. Försök har gjorts med att planera ut torsk, kan det vara sista utväg för att rädda arten och vad krävs för att det ska lyckas?
30/4
En tidsresa genom Bottenhavets födoväv
Det sägs ofta att strömming är motorn i Bottenhavets födoväv så vad innebär ett minskat bestånd för det samlade ekosystemet?
Carolyn Faithfull jobbar på SLU Aqua på institutet för kustforskning och hon tar oss med på en resa över hur Bottenhavets födoväv har förändrats den senast 40 åren och visar vilka faktorer som har bidragit till utvecklingen.
23/4
Så stoppar vi spökfisket!
Borttappade hummertinor och nät sjunker till botten och fortsätter att fiska i åratal utan att någon tar hand om fångsten. De blir till verkliga dödsfällor för redan hotade fiskbestånd och skaldjur som fångas in, fastnar och svälter ihjäl. Dessa djur blir själva agn vilka i sin tur lockar in nya djur – en ond cirkel uppstår.
I detta frukostseminarium berättar Rebecca Schmatz hur Marint Centrum arbetar med spökfiske och Robin Wolf berättar hur 8+fjordar lokaliserar och tar upp spökfiskeredskap.
16/4
Hållbar fisketurism
Daniel Melin är fiskesamordnare på Jordbruksverket.
Han berättar om Jordbruksverkets arbete med att främja hållbar fisketurism och redovisar resultat från genomförda åtgärder.
9/4
Kan marina områdesskydd gynna kustfisk?
Ulf Bergström, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser SLU Aqua, berättar om områdesskydd och effekter på rovfisk och ekosystem.
Är dagens skydd tillräckligt och vilka typer av skydd har visat sig effektiva? Ulf presenterar den senaste forskningen.
2/4
Det nya gröna växer i det blå
Hur fungerar en tångodling? Om det berättar Cajsa Torell som är VD på företaget Kobb med algodling på Hakefjorden på västkusten.
Företaget som grundades 2017 är en del av en helt ny näring som växer fram med miljövänlig produktion och flera användningsområden.
26/3
Förädlingens vinster
Aksel Ydren är branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk. Han berättar om situationen för det småskaliga fisket i Sverige, specifikt i Bottenhavet, och förklarar varför svenskt mathantverket är så viktigt att bevara.
Vad kan vi göra för att skapa förutsättningar för ett lönsamt och hållbart fiske?
19/3
Hur mår fåglarna längs kusten?
Änder, svanar, alkor och tärnor – det är några av fåglarna som lever längs med Sveriges kust, hur kommer det sig att vissa arter ökar i antal medan andra får svårare att överleva?
Om det och mycket annat berättar Ulrik Lötberg från Birdlife som verkar i Södra Bottenhavet.
5/3
Havsöringen – fiske och framtid
Den 1 april öppnar havsöringsfisket på västkusten, en efterlängtad dag för många sportfiskare och kustboende.
Johan Höjesjö är professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet och han berättar om havsöringens tillstånd och livscykel.
27/2
Allt du inte visste om bävern
Bäverexperten Göran Hartman berättar allt du inte visste om bävern!
Från att ha varit helt utrotad har arten återetablerats och växt till sig. Göran ger oss inblick i bäverns historia i Sverige, populationens utveckling och bäverns biologi samt roll i ekosystemet.
20/2
Hur planerar man ett skärgårdsområde?
Alexander Ståhle på Spacescape berättar om deras arbete med att ta fram en planeringsmodell för ekosystembaserade skärgårdsplaner och pröva denna för Nämdöområdet. Planeringsmodellen ska kunna användas i hela Sveriges skärgård, och utgå från ekosystemens utvecklingsbehov och samtidigt främja en hållbar samhällsutveckling.
Projektgruppen har bestått av Hav, Länsstyrelsen i Stockholm, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Värmdö kommun och Spacescape.
30/1
Alla kan bidra till havsförvaltningen!
Peter Thor är miljöanalysspecialist vid SLU Aqua Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Han berättar om hur medborgare framgångsrikt varit med och tagit fram en GIS-karta över platser med höga natur- och kulturvärden i 8+fjordarområdet, enligt den så kallade smultronmetoden.
Intresserad allmänhet bjöds in till en rad möten för att kartlägga den unika miljön och på vilket sätt den nyttjas idag och kan nyttjas i framtiden. Med hjälp av den insamlade informationen kan förvaltningen nu avgöra vilka miljöförbättrande åtgärder som enligt medborgarna bör prioriteras.
23/1
Förvaltning av säl och skarv
Karl Lundström är forskare på SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Karl, som forskar på skarvars och sälars födoval och hur de påverkar kustnära fiskbestånd, berättar i sin presentation om hur detta kan tas med vid utformandet av en hållbar och långsiktig förvaltning.
16/1
8+fjordars framgångssaga
Niclas Åberg är projektledare för 8+fjordar – ett samarbete mellan fem kommuner på Västkusten och har sedan år 2008 arbetat med åtgärder för att restaurera vattenmiljön i fjordarna runt Orust och Tjörn.
Politiker, tjänstemän, universitet och organisationer samarbetar i delprojekt för att förbättra havsmiljön samtidigt som man vill öka möjligheterna till friluftsliv och näringsliv. Inom 8+fjordar ryms projekt kring bland annat spökfiske, åtgärder i vattendrag, restaurering av blåmusselbankar och forskning om säl och skarv.