Vår 2025
1/4
Hur går det för de häckande och övervintrande kustfåglarna i Sverige?
Många sjöfågelarter ligger högt upp i näringskedjan och är därför goda indikatorer på havens miljöstatus.
Fredrik Haas, Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet, kommer att berätta om hur det går för olika grupper (fiskätare, bentiska födosökare etc.) av sjöfåglar. Dessutom görs jämförelser mellan utvecklingen i Östersjön och Västerhavet. Resultaten baseras på systematiska inventeringar som genomförts av hundratals frivilliga fågelskådare. Några extra ord kommer att nämnas om ejdern, som minskat kraftigt under de senaste decennierna.
25/3
Kartläggning av flytbryggor
Hur påverkar materialet i flytbryggor miljön i havet och hur många flytande bryggor finns det egentligen? Marin nedskräpning är ett av miljöproblemen som leder till lidande för både djur och natur, samt i förlängningen till en sämre havsmiljö även för människan att vistas i. Enligt Havs- och vattenmyndigheten kommer majoriteten av det marina skräpet ursprungligen från landbaserade källor, där turism och rekreation sticker ut som bidragande källor. Dessa källor kan befinna sig i direktkontakt med kusten, men även den nedskräpning som sker i inlandet får i slutändan konsekvenser på den marina miljön. Av allt skräp som slutligen tillförs till havet står plasten för den största andelen.
Embla Ekström, projektledare på Havmiljöinstitutet, har i samarbete med Chalmers tekniska högskola och på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om den svenska förekomsten av flytbryggor innehållande cellplast. Embla kommer att berätta om hur de arbetat för att ta fram denna rapport och även belysa vilka utmaningar som finns när det gäller att förvalta flytbryggor i Sverige.
18/3
Förslag till nya havsplaner
I februari 2022 beslutade regeringen om Sveriges första havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Samtidigt fick Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att ta fram förslag till nya områden för havsbaserad vindkraft i de statliga havsplanerna motsvarande 90 TWh i årlig elproduktion (i Sverige använder vi ungefär 135 TWh årligen). Som en del av uppdraget samordnade Energimyndigheten ett arbete med att identifiera lämpliga områden som underlag för arbetet. Bakgrunden till uppdraget är Sverige behöver planera för att kunna möta ett kraftigt ökat elbehov de närmaste decennierna. Efter en omfattande process med två samråd överlämnade HaV förslag till havsplaner till regeringen i januari i år. Förslaget bereds nu av regeringen.
Joacim Johannesson jobbar som utredare på Havs- och vattenmyndigheten med svensk och internationell havsplanering. Han samordnade arbetet med att ta fram förslag till havsplaner. Internationellt deltar Joacim i Helcom-VASAB:s gemensamma arbetsgrupp för havsplanering och i Europeiska kommissionens expertgrupp för havsplanering. Joacim kommer att presentera förslaget till nya havsplaner och de utmaningar HaV mötte i planeringen av nya områden för havsbaserad vindkraft.
11/3
Planera till havs
Människans aktiviteter till havs ökar medan havsmiljöns tillstånd inte är på topp. Det behövs såklart någon slags samordning och prioritering mellan olika aktiviteter, aktörer och länder. Allt fler har därför börjat jobba med rumslig samordning, så kallad fysisk planering, även till havs. Vi får en introduktion till havsplanering, vad det är och varför vi håller på med det. Hur gör man i Sverige och i några grannländer? Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Och hur ser kopplingen till ekosystembaserad havsförvaltning ut?
Andrea Morf jobbar som forskare, lärare och vetenskaplig samordnare på Havsmiljöinstitutet och institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Hennes intresseområden är – förutom havsplanering och integrerad kustförvaltning – deltagande, konflikthantering och hur vi tillsammans lär oss att förvalta kust och hav på ett långsiktigt hållbart sätt.
4/3
Vatten i läroplanen
FN (Thomson, 2023) och internationell utbildningsforskning inom hållbar utveckling betonar att havmedvetenhet, på engelska kallat Ocean Literacy, är ett begrepp som måste integreras i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner för att främja ett samhälle som förstår, värdesätter och agerar ansvarsfullt gentemot havet. Forskningsresultat visar emellertid en avsaknad av strukturerat innehåll om havet i många utbildningssystem runt om i världen trots kunskapen om att havets hälsa drastiskt försämras på grund av mänskliga handlingar.
Ewa Skantz, universitetslektor på Göteborgs universitet, kommer att presentera en forskningsstudie – en läroplansanalys, där hon och hennes kollegor undersökt i vilken utsträckning havsrelaterade begrepp och innehåll finns representerat i de svenska läroplanerna. Och att resultatet visar en dyster bild av innehållet.
25/2
Skarvförvaltning :
– En jämförande sammanställning mellan länen
Sportfiskarna har länge arbetat för att få till stånd en mer ändamålsenlig skarvförvaltning i hela landet, och har noterat en betydande variation i hur olika länsstyrelser ser på konsekvenserna av en ökad skarvförekomst, samt hur man väljer att förvalta arten. En tidigare gjord enkätundersökning adresserad till Sveriges länsstyrelser visar att förvaltning och tolkning av regelverk skiljer sig mellan länsstyrelserna.
Jessica Dolk på Sportfiskarna kommer att presentera resultat från en enkätstudie som Sportfiskarna har genomfört hos länsstyrelserna, och berätta mer om deras eget arbete med skarvförvaltning.
17/2
Ålands själ ur ett fiskeperspektiv
Hur ser fiskeriförvaltningen på Åland ut? Detta självstyrda ö-rike mellan Finland och Sverige står inför liknande utmaningar för kustnära fiske och fiskbestånd som sina grannar.
Linda Sundström jobbar som fiskeribiolog på Ålands landskapsregering och kommer att berätta om fiskeförvaltning på Åland, självstyret och förvaltningen av kustvatten. Vi kommer fokusera på hur fiskebestånden ser ut, de olika utmaningar som kustnära fiske möter i dag samt pågående projekt på Åland, bland annat torsken i Ålands hav.
11/2
Strandstädning på västkusten
Bohuskusten är mer drabbad av skräp från havet än någon annan del av Europa. Strandstädning har därför blivit ett nödvändigt inslag för att hålla kusterna rena. Kustkommunerna städar med hjälp av Västkuststiftelsen som samordnar arbetet. Kommunerna finansierar strandstädningen delvis med hjälp av statligt bidrag från Naturvårdsverket. Ett centralt hjälpmedel i arbetet är Strandstädarkartan.
Florina Lachmann är utbildad miljövetare och jobbar som koordinator för strandstädning och skärgårdsrenhållning på Västkuststiftelsen. Hon kommer berätta om var skräpet i havet kommer ifrån, varför strandstädningen behövs, och vad vi kan göra för att stötta arbetet och i förlängningen minska mängden skräp på västkustens stränder.
Rapporter som nämns under seminariet:
Att stänga av kranen för marint skräp (populärversion)
Att stänga av kranen för marint skräp (hela rapporten)
4/2
Hörs lerstubbhanens serenad genom motorbåtsvrål och annat oväsen?
Den akvatiska miljön är fylld av ljud som organismer använder för att navigera, hitta föda, undvika rovdjur och mediera sociala interaktioner, som att försvara territorium eller söka partner. Samtidigt utsätts undervattensmiljöer alltmer för bullerföroreningar från mänskliga aktiviteter som sjöfart, fritidsbåtar, sonarer och byggnadsarbeten, ett buller som sprids över stora avstånd. Även om antropogent buller har erkänts både nationellt och globalt som en kritisk förorening av marina och sötvattensmiljöer, är kunskapen om bullrets effekter på vattenlevande liv fortfarande anmärkningsvärt bristfällig, och offshore-aktiviteter väcker oro över miljöpåverkan på djurlivet.
Eva-Lotta Blom är forskare på SLU och studerar olika aspekter av hur livet under ytan påverkas av buller.
28/1
Skolbäcken – som ett rinnande vatten!
För Sportfiskarna är naturkunskaper och miljöengagemang nära kopplat till positiva upplevelser ute i det fria – vid bäcken, sjön, kustlinjen och våtmarken. Att få se, höra och känna på en levande vattenmiljö ger intryck som håller sig kvar. Om vi dessutom ger våra barn möjligheten att göra praktiska insatser som skapar än mer liv i vattnet – då har vi gjort något verkligt betydelsefullt. Därför har vi på Sportfiskarna utvecklat satsningen ”Skolbäcken”. Skolbäcken bygger på naturvårdsinriktad utomhuspedagogik där skolklasserna inte bara får upptäcka naturen utan vara med och utföra fiskevård på skoltid.
Hanna Eriksson är utbildad biolog och jobbar på Sportfiskarna som nationellt barn- och ungdomsansvarig och kommer berätta mer om konceptet Skolbäcken och hur Sportfiskarna arbetar gentemot svensk skola.
Höst 2024
3/12
Utmaningar för kustfisket:
Säl och Skarv
Hur påverkar sälar och skarvar våra möjligheter att ha ett aktivt kustfiske? Om det berättar Sven-Gunnar Lunneryd, mångårig forskare vid SLU Aqua.
Sven-Gunnar delar med sig av sin forskning om hur dessa predatorer påverkar det småskaliga kustfisket samt den fisk som fiskare, sälen och skarven konkurrerar om. Sven-Gunnar delar med sig av de senaste rönen som ger dig en djupare inblick i ett högaktuellt ämne för svensk havsmiljö.
26/11
Miljöinformation i digitala sjökort
Går det att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar genom riktad information till båtförare, som gör att de kan anpassa sitt båtliv för att inte skada naturen? Det är en fråga som arbetsgruppen Naturskydd och Fritidsbåtar i EBHF Stockholms skärgård har tittat närmare på. Ett led i det arbetet har varit att lägga in information om känsliga undervattensmiljöer i digitala sjökort.
Sofia Wikström är forskare på Östersjöcentrum och hon berättar mer om arbetet med att ta fram och kommunicera kartunderlag om känsliga miljöer, från idé till färdig produkt, och vad som kan vara viktigt att tänka på om liknande underlag ska tas fram för andra kustområden.
19/11
Så mår Östersjön – HELCOM
Hur mår egentligen Östersjön, och vad kan vi göra framåt för att skydda detta unika ekosystem? Om det berättar Lena Bergström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som redogör för de senaste resultaten från HELCOM-rapporten ”State of the Baltic Sea”.
Rapporten ger en omfattande översikt över Östersjöns ekologiska tillstånd och belyser både framsteg och utmaningar i arbetet med att förbättra havsmiljön. Delta och få en djupare förståelse för Östersjöns hälsa och vad som behövs för att säkerställa en hållbar framtid.
5/11
ICES råd för sill och strömming
Vad innebär ICES senaste råd egentligen för fisket och fiskbestånden? Om det berättar David Gilljam, forskare på SLU, som noga följer ICES arbete.
Råden grundar sig i omfattande vetenskapliga analyser och ger rekommendationer för hur fiskbestånden bör förvaltas för att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske. Under seminariet kommer David förklara de biologiska grunderna för råden, inklusive osäkerheter i analyserna och varför beståndsuppskattningen inte är en exakt vetenskap.
29/10
Östersjöns ambassad och havets rättigheter
I takt med att den ekologiska krisen blir mer påtaglig efterlyses en samhällstransformation av allt fler. En global rörelse menar att naturens rättigheter är en stadig grund för ett sådant skifte. Hur skulle det se ut i Östersjön? Kan en ambassad som företräder havets rättigheter hjälpa oss ur krisen?
Pella Thiel är ekolog, författare, utbildare och småbrukare som varit med och grundat en rad initiativ såsom Omställningsnätverket och End Ecocide Sverige, där hon har arbetat för att omfattande miljöförstöring ska bli nästa internationella brott. Nu verkar hon för en ambassad för Östersjön.
22/10
Klimatförändringar och havet
Hur påverkar klimatförändringarna våra hav? Temperatur- och salthaltsförändringar är några av de faktorer som har påverkats av det varmare klimatet, vilket leder till nya och utmanande förutsättningar för våra marina ekosystem.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, beskriver den senaste utvecklingen och vad vi kan förvänta oss framöver.
15/10
Marint områdesskydd
Vilka mål och åtaganden finns för marint områdesskydd och hur arbetar Länsstyrelsen i Stockholm för att bidra till målen?
Carolina Enhus är miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm, och under sitt frukostseminarium berättar hon om hur de arbetar för att skydda värdefulla områden i kust och hav.
I arbetet ingår bland annat att ta fram nya kunskapsunderlag, identifiera skyddsvärda områden, och att samverka med andra myndigheter, kommuner, forskare och sakägare.
8/10
Syresätt Byfjorden
Kan man syresätta döda bottnar med konstgjord andning? Det undersöker Stiftelsen Byfjordens Framtid i ett projekt finansierat av Uddevalla kommun.
Anders Stigebrandt är seniorforskare vid Göteborgs universitet på Institutionen för marina vetenskaper, och han presenterar det storskaliga åtgärdsprogram som har inletts för att motverka bottendöd och gynna biologisk mångfald. Hur fungerar pumpning av syresatt vatten, och vilka positiva effekter har detta redan haft på miljön i området? Projektets syfte är att skapa förutsättningar för ett hållbart ekosystem och återintroducera viktiga arter, som torsken, till fjorden.
1/10
ReCod: Torskens räddning?
Torsken i Östersjön har svårt att föröka sig men genom utsättning av småtorsk som kommit förbi det sårbara äggstadiet hoppas man nu att projektet ReCod kan hjälpa torsken att återetablera sig i områden den tidigare levt.
Om detta berättar Konrad Stralka, verkställande direktör på BalticWaters, som driver projektet i syfte att stärka Östersjöns torskbestånd. Om projektet lyckas kan det bli en mall för framtida insatser för att rädda Östersjöns torsk och ge värdefulla insikter i vilka åtgärder som krävs för att rädda Östersjötorsken.
24/9
Östersjöns ekosystem i förändring
Alltfler arter i Östersjön visar tecken på stress, lägre tillväxt och minskad förekomst. Hur hänger förändringar i näringskedjorna i Östersjön samman?
Anders Grimvall och Henrik Svedäng, forskare på Havsmiljöinstitutet, berättar om komplexa förändringar i ekosystemet i Östersjön som bara kan hanteras genom kontroll av aktiviter på land, förståelse för klimatförändringarnas effekter och begränsat nyttjande av havets resurser. Kanske kan en ekosystembaserad förvaltning ge en gemensam ram för att hantera dessa förändringar?
17/9
Sjöfartens påverkan på havsmiljön
Hur påverkar dagens sjöfart vår havsmiljö, och vilka hållbarhetsåtgärder vidtas inom branschen? Om det och mycket annat berättar Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.
Under seminariet kommer hon att ge en bild av dagens situation, vilka utmaningar sjöfarten står inför, samt dela med sig av sina insikter om framtidens hållbara sjöfart.
10/9
Så havsmedvetna är svenskar
Hur ser vi i Sverige på havet, och vad vet vi om hoten mot vår havsmiljö?
Tina Johansen Lilja, marinbiolog och kommunikatör på Havsmiljöinstitutet, redogör för resultaten från den första större undersökning om havsmedvetenhet i Sverige. Hur villiga är människor är att skydda vårt blåa arv för framtiden och i hur stor utsträckning de själva kan tänka sig att bidra?
Vår 2024
21/5
Kan sillen och strömmingen säkras?
Henrik Svedäng är forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och han berättar om hur fiskbeståndens utveckling i Östersjön skiftat sedan början av 2010-talet från försiktigt positiva trender till en förvärrad situation. Idag har flera av bestånden kollapsat.
Vad kan vi göra för att stoppa den utvecklingen och finns den politiska vilja som krävs för att åstadkomma förändring?
14/5
Innovativa dagvattenlösningar
Josefin Flink, samhällsplanerare och projektledare, Söderhamns kommun, berättar om MUSTBE, ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att utveckla digitala och tekniska lösningar för att förbättra urbana dagvattenreningssystem.
Projektet finansieras av Interreg Central Baltic Program och involverar kommuner från Estland, Finland, Lettland och Sverige.
7/5
Kan vi rädda torsken?
Kerstin Johannesson är världsledande forskare i marin evolutionsbiologi och hennes föreläsning handlar om torsken. Stor torsk saknas i Bohusläns fjordar och frågan är om det finns det något hopp om att återställa beståndet?
Kerstin visar på den historiska utvecklingen och berättar om artens tillstånd och utbredning idag. Försök har gjorts med att planera ut torsk, kan det vara sista utväg för att rädda arten och vad krävs för att det ska lyckas?
30/4
En tidsresa genom Bottenhavets födoväv
Det sägs ofta att strömming är motorn i Bottenhavets födoväv så vad innebär ett minskat bestånd för det samlade ekosystemet?
Carolyn Faithfull jobbar på SLU Aqua på institutet för kustforskning och hon tar oss med på en resa över hur Bottenhavets födoväv har förändrats den senast 40 åren och visar vilka faktorer som har bidragit till utvecklingen.
23/4
Så stoppar vi spökfisket!
Borttappade hummertinor och nät sjunker till botten och fortsätter att fiska i åratal utan att någon tar hand om fångsten. De blir till verkliga dödsfällor för redan hotade fiskbestånd och skaldjur som fångas in, fastnar och svälter ihjäl. Dessa djur blir själva agn vilka i sin tur lockar in nya djur – en ond cirkel uppstår.
I detta frukostseminarium berättar Rebecca Schmatz hur Marint Centrum arbetar med spökfiske och Robin Wolf berättar hur 8+fjordar lokaliserar och tar upp spökfiskeredskap.
16/4
Hållbar fisketurism
Daniel Melin är fiskesamordnare på Jordbruksverket.
Han berättar om Jordbruksverkets arbete med att främja hållbar fisketurism och redovisar resultat från genomförda åtgärder.
9/4
Kan marina områdesskydd gynna kustfisk?
Ulf Bergström, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser SLU Aqua, berättar om områdesskydd och effekter på rovfisk och ekosystem.
Är dagens skydd tillräckligt och vilka typer av skydd har visat sig effektiva? Ulf presenterar den senaste forskningen.
2/4
Det nya gröna växer i det blå
Hur fungerar en tångodling? Om det berättar Cajsa Torell som är VD på företaget Kobb med algodling på Hakefjorden på västkusten.
Företaget som grundades 2017 är en del av en helt ny näring som växer fram med miljövänlig produktion och flera användningsområden.
26/3
Förädlingens vinster
Aksel Ydren är branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk. Han berättar om situationen för det småskaliga fisket i Sverige, specifikt i Bottenhavet, och förklarar varför svenskt mathantverket är så viktigt att bevara.
Vad kan vi göra för att skapa förutsättningar för ett lönsamt och hållbart fiske?
19/3
Hur mår fåglarna längs kusten?
Änder, svanar, alkor och tärnor – det är några av fåglarna som lever längs med Sveriges kust, hur kommer det sig att vissa arter ökar i antal medan andra får svårare att överleva?
Om det och mycket annat berättar Ulrik Lötberg från Birdlife som verkar i Södra Bottenhavet.
5/3
Havsöringen – fiske och framtid
Den 1 april öppnar havsöringsfisket på västkusten, en efterlängtad dag för många sportfiskare och kustboende.
Johan Höjesjö är professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet och han berättar om havsöringens tillstånd och livscykel.
27/2
Allt du inte visste om bävern
Bäverexperten Göran Hartman berättar allt du inte visste om bävern!
Från att ha varit helt utrotad har arten återetablerats och växt till sig. Göran ger oss inblick i bäverns historia i Sverige, populationens utveckling och bäverns biologi samt roll i ekosystemet.
20/2
Hur planerar man ett skärgårdsområde?
Alexander Ståhle på Spacescape berättar om deras arbete med att ta fram en planeringsmodell för ekosystembaserade skärgårdsplaner och pröva denna för Nämdöområdet. Planeringsmodellen ska kunna användas i hela Sveriges skärgård, och utgå från ekosystemens utvecklingsbehov och samtidigt främja en hållbar samhällsutveckling.
Projektgruppen har bestått av Hav, Länsstyrelsen i Stockholm, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Värmdö kommun och Spacescape.
30/1
Alla kan bidra till havsförvaltningen!
Peter Thor är miljöanalysspecialist vid SLU Aqua Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Han berättar om hur medborgare framgångsrikt varit med och tagit fram en GIS-karta över platser med höga natur- och kulturvärden i 8+fjordarområdet, enligt den så kallade smultronmetoden.
Intresserad allmänhet bjöds in till en rad möten för att kartlägga den unika miljön och på vilket sätt den nyttjas idag och kan nyttjas i framtiden. Med hjälp av den insamlade informationen kan förvaltningen nu avgöra vilka miljöförbättrande åtgärder som enligt medborgarna bör prioriteras.
23/1
Förvaltning av säl och skarv
Karl Lundström är forskare på SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Karl, som forskar på skarvars och sälars födoval och hur de påverkar kustnära fiskbestånd, berättar i sin presentation om hur detta kan tas med vid utformandet av en hållbar och långsiktig förvaltning.
16/1
8+fjordars framgångssaga
Niclas Åberg är projektledare för 8+fjordar – ett samarbete mellan fem kommuner på Västkusten och har sedan år 2008 arbetat med åtgärder för att restaurera vattenmiljön i fjordarna runt Orust och Tjörn.
Politiker, tjänstemän, universitet och organisationer samarbetar i delprojekt för att förbättra havsmiljön samtidigt som man vill öka möjligheterna till friluftsliv och näringsliv. Inom 8+fjordar ryms projekt kring bland annat spökfiske, åtgärder i vattendrag, restaurering av blåmusselbankar och forskning om säl och skarv.