Hoppa till innehåll

Frukostseminarium arkiv

2024

14/5

Innovativa dagvattenlösningar

Josefin Flink, samhällsplanerare och projektledare, Söderhamns kommun, berättar om MUSTBE, ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att utveckla digitala och tekniska lösningar för att förbättra urbana dagvattenreningssystem.

Projektet finansieras av Interreg Central Baltic Program och involverar kommuner från Estland, Finland, Lettland och Sverige.

7/5

Kan vi rädda torsken?

Kerstin Johannesson är världsledande forskare i marin evolutionsbiologi och hennes föreläsning handlar om torsken. Stor torsk saknas i Bohusläns fjordar och frågan är om det finns det något hopp om att återställa beståndet?

Kerstin visar på den historiska utvecklingen och berättar om artens tillstånd och utbredning idag. Försök har gjorts med att planera ut torsk, kan det vara sista utväg för att rädda arten och vad krävs för att det ska lyckas?

30/4

En tidsresa genom Bottenhavets födoväv

Det sägs ofta att strömming är motorn i Bottenhavets födoväv så vad innebär ett minskat bestånd för det samlade ekosystemet?

Carolyn Faithfull jobbar på SLU Aqua på institutet för kustforskning och hon tar oss med på en resa över hur Bottenhavets födoväv har förändrats den senast 40 åren och visar vilka faktorer som har bidragit till utvecklingen.


23/4

Så stoppar vi spökfisket!

Borttappade hummertinor och nät sjunker till botten och fortsätter att fiska i åratal utan att någon tar hand om fångsten. De blir till verkliga dödsfällor för redan hotade fiskbestånd och skaldjur som fångas in, fastnar och svälter ihjäl. Dessa djur blir själva agn vilka i sin tur lockar in nya djur – en ond cirkel uppstår.

I detta frukostseminarium berättar Rebecca Schmatz hur Marint Centrum arbetar med spökfiske och Robin Wolf berättar hur 8+fjordar lokaliserar och tar upp spökfiskeredskap.

16/4

Hållbar fisketurism

Daniel Melin är fiskesamordnare på Jordbruksverket. 

Han berättar om Jordbruksverkets arbete med att främja hållbar fisketurism och redovisar resultat från genomförda åtgärder.

9/4

Kan marina områdesskydd gynna kustfisk?

Ulf Bergström, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser SLU Aqua, berättar om områdesskydd och effekter på rovfisk och ekosystem.

Är dagens skydd tillräckligt och vilka typer av skydd har visat sig effektiva? Ulf presenterar den senaste forskningen.


2/4

Det nya gröna växer i det blå

Hur fungerar en tångodling? Om det berättar Cajsa Torell som är VD på företaget Kobb med algodling på Hakefjorden på västkusten.

Företaget som grundades 2017 är en del av en helt ny näring som växer fram med miljövänlig produktion och flera användningsområden.

26/3

Förädlingens vinster

Aksel Ydren är branschansvarig för fiskförädling på Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk. Han berättar om situationen för det småskaliga fisket i Sverige, specifikt i Bottenhavet, och förklarar varför svenskt mathantverket är så viktigt att bevara.

Vad kan vi göra för att skapa förutsättningar för ett lönsamt och hållbart fiske?

19/3

Hur mår fåglarna längs kusten?

Änder, svanar, alkor och tärnor – det är några av fåglarna som lever längs med Sveriges kust, hur kommer det sig att vissa arter ökar i antal medan andra får svårare att överleva?

Om det och mycket annat berättar Ulrik Lötberg från Birdlife som verkar i Södra Bottenhavet.


5/3

Havsöringen – fiske och framtid

Den 1 april öppnar havsöringsfisket på västkusten, en efterlängtad dag för många sportfiskare och kustboende.  

Johan Höjesjö är professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet och han berättar om havsöringens tillstånd och livscykel.

27/2

Allt du inte visste om bävern

Bäverexperten Göran Hartman berättar allt du inte visste om bävern!

Från att ha varit helt utrotad har arten återetablerats och växt till sig. Göran ger oss inblick i bäverns historia i Sverige, populationens utveckling och bäverns biologi samt roll i ekosystemet. 

20/2

Hur planerar man ett skärgårdsområde?

Alexander Ståhle på Spacescape berättar om deras arbete med att ta fram en planeringsmodell för ekosystembaserade skärgårdsplaner och pröva denna för Nämdöområdet. Planeringsmodellen ska kunna användas i hela Sveriges skärgård, och utgå från ekosystemens utvecklingsbehov och samtidigt främja en hållbar samhällsutveckling.

Projektgruppen har bestått av Hav, Länsstyrelsen i Stockholm, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Värmdö kommun och Spacescape.


30/1

Alla kan bidra till havsförvaltningen!

Peter Thor är miljöanalysspecialist vid SLU Aqua Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Han berättar om hur medborgare framgångsrikt varit med och tagit fram en GIS-karta över platser med höga natur- och kulturvärden i 8+fjordarområdet, enligt den så kallade smultronmetoden.

Intresserad allmänhet bjöds in till en rad möten för att kartlägga den unika miljön och på vilket sätt den nyttjas idag och kan nyttjas i framtiden. Med hjälp av den insamlade informationen kan förvaltningen nu avgöra vilka miljöförbättrande åtgärder som enligt medborgarna bör prioriteras.

23/1

Förvaltning av säl och skarv

Karl Lundström är forskare på SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.

Karl, som forskar på skarvars och sälars födoval och hur de påverkar kustnära fiskbestånd, berättar i sin presentation om hur detta kan tas med vid utformandet av en hållbar och långsiktig förvaltning.

16/1

8+fjordars framgångssaga

Niclas Åberg är projektledare för 8+fjordar – ett samarbete mellan fem kommuner på Västkusten och har sedan år 2008 arbetat med åtgärder för att restaurera vattenmiljön i fjordarna runt Orust och Tjörn.

Politiker, tjänstemän, universitet och organisationer samarbetar i delprojekt för att förbättra havsmiljön samtidigt som man vill öka möjligheterna till friluftsliv och näringsliv. Inom 8+fjordar ryms projekt kring bland annat spökfiske, åtgärder i vattendrag, restaurering av blåmusselbankar och forskning om säl och skarv.

19/12

Så fungerar skärgårdens ekosystem

Sofia Wikström, forskare på Stockholms universitets Östersjöcentrum, presenterar olika konceptuella modeller för hur Stockholms ekosystem är uppbyggt och fungerar, med särskilt fokus på fisk. En modell har tagits fram av fiskets intressenter, en annan har tagits fram av forskare med expertis om fisk, ekosystem och fiske i skärgården.

Modellerna visar en samlad bild av både intressenternas kunskap och forskningsläget samt belyser likheter och skillnader mellan intressenternas förståelse och forskarnas bild byggd på traditionell vetenskap.

12/12

Östersjöns industrifiske – hur blev det så här?

Charles Berkow arbetar som omvärldsanalytiker på Stockholms universitets Östersjöcentrum med EU:s gemensamma fiskeripolitik kopplat till fiskeriförvaltning på nationell och regional nivå som specialitet. Han kommer att berätta om hur dagens situation med ett dominerande storskaligt industrifiske uppstått. Vilka beslut banade väg för att majoritet av den strömming och skarpsill som fångas i Östersjön idag blir till fiskmjöl? Hur förenliga är det egentligen med miljöpolitiska målsättningar och hur stor roll har Sveriges haft i denna utveckling?

Charles är i utbildad ekonom med lång erfarenhet från politik, förvaltning och miljörörelsen. 


28/11

Övergödning med Under Ytan

Lyssna på Joel Lindholm som driver företaget Under Ytan som undersöker spännande metoder för odling av bland annat tång, både i och utanför vindkraftsparker.

Många som bor och verkar kring Östersjön är medvetna om vårt innanhavs dåliga miljötillstånd. Där övergödningen i kombination med klimatförändringen försämrar denna situation. Vi behöver därför leta efter lösningar och börja jobba för att skapa ett mer livskraftigt hav. Alger, tång, musslor och ekosystemtjänster är en del av denna lösning och om vi samtidigt kan äta upp eutrofieringen och skapa ny sjömat så blir det gott att hjälpa Östersjön. Så uppstod företaget Under Ytan som med ett starkt engagemang för att förbättra havsmiljön även erbjuder mat till våra tallrikar.


21/11

Biosfärsområde på Nämndö

Ann Aldeheim från föreningen Nämdö Green Archipelago berättar om hur bildandet av ett biosfärsområde i Stockholms skärgård kan bidra till ett hållbart lokalsamhälle. Nämdö Green Archipelago bildades år 2020 för att samordna alla goda idéer till ett hållbart lokalsamhälle i Nämdöskärgården efter Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling.

Med hjälp av forskning och fortbildning jobbar de för att värna om både biologisk mångfald och samhällsutveckling. Lokal samverkan är grunden för skapandet av biosfärområdet som formas efter lokala förutsättningar.


7/11

Sluta tanka havet

Patrik Cederlöf, skärgårdssamordnare på Länsstyrelsen i Stockholms län, berättar om kampanjen som fokuserar på utfasning av 2-takts motorer med förgasare. Kampanjen började som ett regionalt projekt men har i steg 2 spridits på nationell nivå.

Eftersom över 150 000 tvåtaktsmotorer med förgasare fortfarande används, är uppskattningen att cirka 2 000 ton bensin släpps rakt ut i våra hav och insjöar varje år. Det får förödande konsekvenser för djur- och naturliv i våra vattendrag. Patrik berättar om hur man i denna kampanj möjliggör för personer att lämna in sina gamla motorer för skrotning.


31/10

Robotisering av havsmiljön

Peter Sigray är forskare och bioakustiker på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han kommer att berätta hur man med hjälp av robotisering kan öka och förbättra övervakningen av havsmiljön, såväl för det som simmar runt i den fria vattenmassan och för havsbotten och vad som lever där.


24/10

Slåttersill och strömmingens genetik

Leif Andersson har forskat på sillen och strömmingens genitik i över 40 år. Har han kunnat kartlägga något som fiskare i Gävlebukten länge vetat: att det under vårleken finns en extra storväxt strömming i Södra Bottenhavet. Med hjälp av modern DNA-teknik har han kunnat konstatera att det faktiskt inte rör sig om en strömming, istället är det en helt annan sillsort som fått namnet slåttersill.


17/10

Hållbara affärsmodeller i Södra Bottenhavet

I denna studie har Cecilia Soler och Robin Bankel intervjuat lokala företagare som är verksamma inom yrkesfiske, fritidsfiske och turism i Södra Bottenhavet. Syftet har varit att förstå förutsättningarna för hållbara affärsmodeller i denna unika region.